Sunday, June 18, 2023

Åsiktskorridoren

 




Vi människor ofta snabba med att bilda oss en uppfattning om frågor innan vi satt oss in i dem. Intuitionen eller magkänslan kan styra, men även fördomar, önsketänkande eller egenintresse. Bildas det ingen uppfattning benämns det som labilt eller fullständigt ointressant. Vilket ben ska man stå på? Ska vi ha åsikter bara för åsikters skull eller skall de vara ett underlag för beslutsfattande?

För teorier och handlingssätt att uppnå överenskommelser, på ett demokratiskt sätt, krävs en ständigt pågående process. -Och desto mer balanserad, desto tryggare och fredligt utvecklande. Vi fastnar oftast i vårt ego-perspektiv med låsningar som tvärsäkerhet…

Vi har en relativt väl utvecklad konsensus i Sverige, som periodvis kommer i obalans. Och vi försöker, så gott vi kan, vara öppna med stimulerande, medvetandegörande och utvecklande åtgärder, trots stort motstånd; dogmatism (ego-uppfattning), fejkad eller falsk information, polarisering (nätverksbildningar i motsatser) och brytningar som blir ofullständiga. 



Dagens generation har, tillsammans med den föregående (inkluderat de som ”blundat”), omedvetet skapat ett stort antal antisociala män som håller på att knäcka Sverige! Nyheterna som sprider dåden och kriminaliteten är långt ifrån faktagranskade och innehåller det sämsta av de sämsta åsikterna! Fördömande från politiker bara ökar som gynnar hat-kulturen. M och S måste samarbeta! Polisinsatser, som också ska verka förebyggande, samtidigt som det akuta läget måste åtgärdas med stöd från hela samhället! Kontrollteknik genom chipsmärkning och ai måste få användas (förslaget att kartlägga DNA, även hos mindre kriminella, är bra. Integriteten må köras över)!

Media har börjat acceptera att jämvikten hos dagens ”antisociala män” har förskjutits i en kraftig negativ reaktion – det är ingen nyhet längre. Den stort blandade median spretar med okontrollerade inlägg – förstår dem verkligen skillnaden på det som går att förändra och det som är omöjligt!


 - då så, läser väl vidare i en bok om ÅSIKTER på gott och ont; TILLÅT MIG TVIVLA





 

   årskurs 4,5 i Svensk skola….

  

Åsikt är en människas sätt att se på någonting. Det handlar alltså om en bedömning, synpunkt eller ett uttalande om vad personen ifråga (personligen) tycker, snarare än fakta, som är sanna påståenden.

 

 

Grunder som oftast försvinner i den ”fria” median…………..











 

Får 45 års fängelse för sina åsikter….

                                                                 sant, sant, sant


 

       fejkar, konspirerar och sprider falsk information

Wednesday, June 7, 2023

Artificiell generell intelligens kontrollerar AI

 Brainstorming från "Tegelstenen"

Här är ett exempel på en utvecklad ETIK som har byggts på en uttalad egalitarism (Egalitarism är en politisk doktrin som innebär en "tro på mänsklig jämlikhet", att alla människor ska behandlas som likar från födseln. Beroende på inriktning kan man tala om bland annat ekonomisk egalitarism, rättslig egalitarism, politisk egalitarism och religiös egalitarism).

– eller Kanske ”MEFFES” – den mänskliga individens egalitära livsområden; mentala, etiska, fysiska, familjära, ekonomiska och sociala.

I bokens exempel tar det sig helt olika uttryck; man kan insistera på att alla är, eller borde vara, lika, eller på att alla är så fullständigt olika att det inte går att jämföra dem (till exempel: om vi alla är olika individer finns det ingen orsak att anse att någon av oss är bättre än någon annan). I det verkliga livet tendera det att vara en blandning av båda varianterna……

För vår individuella frihet i ett demokratiskt samhälle möjliggörs det ett jämställt deltagande i beslutsfattande och en plattform för olika perspektiv att bli hörd. Den blir lätt ofullkomlig då, för utvecklingens riktning, majoriteten tror sig uppfatta budskap som är falska, fejkade. En kontrollfunktion, en positiv beprövad sådan, är nödvändig. Andra former av politik har sina egna brister.

I slutändan beror effektiviteten hos vilket system som helst på hur det implementeras och hur de värderingar och principer upprätthålls. Det är viktigt för samhällen att kontinuerligt utvärdera och anpassa sina politiska system för att säkerställa att de arbetar mot ett uppnående och jämlikt samhälle.

 

Vi inriktar oss på ett område i centrala Ukraina för 5600 år sedan utvecklade, en till synes jämlikt urbaniserat samhälle, under 800 år. Det urartade då Grekerna koloniserade området. Vetenskapen har hittat fysiska bevis för att sedan spekulerat kring utformningen av samhället.

Ett mål kan vara att influenser idag spekulerar kring stöd till uppbyggnad av samhällen efter naturkatastrofer eller problematiskt hanterbara ”klimat-katastrofer”

Ett nedslag i vår tids geologiska epok, kallad holocen:

 Exempelet är en s.k. ”Megafyndplats i Ukraina” 2010-talet; det fanns 10 urbana samhällen med en yta på 1x2 km, upp till 10.000 invånare, vardera. Dessa låg med ett avstånd av 5-9 km´s mellanrum.

Forntidshistorien kring detta var att innan 4100 f.kr. fanns Kymerna, Skyterna och ryttarfolk från orienten som blandade sig med anfädrar till Ruserna. Hur dessa individer har levt egalitärt har vi bara antagit utan fysisk bevis. Men strukturen av fornlämningarna visar möjligheten till ett individuellt, självmedvetet och jämlikt urbaniserat samhälle.

 

Nu till ”tanke”-utveckling av detta ”projekt”. Genom att, i kontrollerad vetenskaplig form, få AI-information för planering av uppbyggnad av utplånade samhällen vid jordbävningar, krig och andra kommande ”klimat-katasterofer”.

-      Integrerat med 2025 års teknik.

-      Lämpliga influenser för marknadsföring av det ”tänkta” samhället.

-      Enkla modulbaserade fastigheter.

-      Kvinnligt tankemönster som baserar sig på planering, genomförande och måluppfyllelse runt omkring ”målet” – Att ”skjuta” direkt på målet måste vara väl beprövat och certifierat!

-      Kontrollfunktion för beslutsprocesser, för snabbare handläggning (AI-kontrollerad, där olika kontrollfunktioner kontrollerar varandra oändligt i en fortgående process)

-      Att bära på ett chips för kontroll måste vara normaliserat; individen skall dock ha fullständig insyn.

-      Etcetra, etcetra

 

Detta kan bli en komplex planeringen för olika hushåll, befolknings-storlekar, kostvanor och livsstilar som bör kunna vara i linje med ett modernt jämlikt samhälle.

Det kräver ett noggrant övervägande av faktorer som logistik, olika livsmedel, hälsovård, utbildning och sysselsättningsmöjligheter. Det behövs tillgång till grundläggande förnödenheter. Det kan vara mycket utmanande att uppnå i stora och olika populationer -  enklare i mindre folkgrupper. Individer måste tas i beaktande och komplicerar det.

Det kräver också en grundlig förståelse och hänsyn till befolkningen!


Utvecklas med hjälp av ai-chat..........


Vad om klimatkatastrofer i framtiden  kaos, eller… 




Monday, December 5, 2022

Tegelstenen?

 



             

Ja, nu får vi se om något “historie-oprövat” kommer fram då den motiverade kreatören framträder samtidigt som kreativiteten blomstrar!




“Tegelstenen” på 773 sidor, sammanfattad 2021, översatt till svenska 2022; "Början på allt", en ny historia om mänskligheten författad av två forskare som  sammanställt 10 års forskning under 2010-decenniet.

Kanske “inget nytt under solen”; början och slutsatsen varnar för att vi fortfarande tror på den idag vetenskapliga världshistorien och framställda "mänsklighetens utveckling". Det finns ingen objektiv belägg för någon vedertagen världshistoria. 

- Har börjat i slutet och i början av denna (kanske) intressanta bok. Försöker göra anteckningar efter hand. Är boken sammansatt på traditionellt sätt så händer det mest i mitten för att bibehålla spänningen?

 (Men här följer i.a.f. en resumé med en inblandning av upplevda erfarenheter, kopierade och ändrade artiklar om det goda i livet och ett försök att undvika det man en gång har lärt sig teoretiskt?)



Slutsats och Farväl till mänsklighetens historia, kapitel 12 och 1

 - Och redan innan jag hunnit sammanställa anteckningarna från läsningen hittar jag en förklaring på vetenskapens fundering “Vad skiljer oss från andra människoformer?”


 I notering nr 17 hittar jag en forskares förslag, att de flesta skadade däggdjur, förutom Homo Sapiens (och dess omsorgstagare), dör på grund av de inte får det stöd och den hjälp för att överleva. “De flesta djur med brutet lårben dör helt enkelt för att dess gelikar överger dem.”

 

 Vad är allmänt vedertagen vetenskaplig dokumentation?

 

             obevisad evolutionsteori




2023-06-04

 

Jo, men visst; den vidgar synfältet om frihetens betydelse. - att röra sig fritt, att förändra ställda direktiv och friheten att själv få definiera sina sociala relationer. Något vi kanske borde se fram emot…..

 

Upplysningens tid har bara ett par hundra år på nacken, industrialismen drygt hundra. På denna korta tid har vi visserligen lyckats formulera att det finns något som heter mänskliga rättigheter, men samtidigt är vår tid präglad av våld, hierarkier och klimatkollaps. Samtidigt verkar det finnas perioder av tusentals år där andra former av mänsklig organisering upprätthölls och fungerade. Vilken tid, vilka samhällen, är mest lyckade och framstående?

Här fanns politiska och sociala experiment där olika sätt att leva och organisera sig valts och valts bort. Där dominans och hierarkier är återkommande, centrala byggstenar, men också samarbete, nätverk, handel och revolt mot samma hierarkier.

 

Exempelvis finns det teorier på att jägare/samlar-samhällen ofta varit strikt hierarkiska, och att städer med många invånare har organiserats jämlikt och utan stark centralmakt.

Det finns till exempel jägare/samlar-samhällen som skapade städer utan att gå igenom jordbruksfasen. På andra ställen testades jordbruk under perioder, men sedan valdes det bort för fortsatt jagande och samlande. Det finns också exempel där man levde på ett sätt – med jordbruk, hierarkier – under en del av året för att sedan ha en mer nomad-liknande och kommunitär organisering under den andra halvan (kanske AI kan hjälpa oss att organisera oss).

 

Men visst, ibland blir det här lätt parodiskt. Här kan man beskriva ett feministiskt drömsamhälle, med lek och handel i centrum i stället för krig och dominans. Allt vi har, som bevis, är ruiner, bilder och föremål i överflöd. Resten får fantasin spekulera om….

 

Allvaret i vetenskapen kan bara bli bättre om förändringarna är realistiska och acceptera det som är omöjligt för tillfället. Och det viktigaste är att inse skillnaderna i dessa två påstående.



LAGOM och BALANSERAT


Saturday, December 3, 2022

Morals and Ethic in pleasure

 


”Njutnings-vandel” (att njuta på ett lagligt sätt genom medicinering på ett hälsosamt sätt?). Det kan lätt misstolkas genom vårt arv i tanke, ord och handling. Kan det finnas något sätt att förverkliga tanken på en drog som är ogiftig, inte beroendeframkallande, utan negativ abstinens, billig och lätt tillgänglig på ett legalt sätt? Koffein och nikotin accepterar vi, till viss del, idag som legala droger och samhället försöker balansera det med varningstexter. Alkohol (missbruk) klassas idag som farligare drog än kokain och många andra ”dyra” narkotikum, ändå är det legalt.

Vi kan skapa ”adrenalin-kickar” i fantasin och medvetna handlingar, men det har alltid behövts någon form av påverkan (?). Hur kan vi få en attraktiv erfarenhet genom ett gott omdöme?


Thursday, December 1, 2022

Njutning och Vandel

 Synonymer till njutning finns i förra anteckningen. Vandel kan stå för uppförande, handlingssätt, beteende, manér, görande, “handel och vandel” samt livsstil, levnadssätt och sätt att leva sitt liv.



Debatt i lokaltidningen


- Bra artikel Jonny, tänker bemöta dig spontant med mina livserfarenheter och de kunskaper  som engagerat mig. Någon eller några noteringar i månaden, beroende på engagemang.  Börjar med en kopia av din insändare i lokaltidningen - önskar du att artikeln inte publiceras här, meddela mig och den tages bort. Eller kanske du önskar dialog i ett annat forum?


Kopia av insändare i KB 30 november 2022 av Jonny Åkesson

Bäva månde våra skjutglada gangsters

Vi ska nu anställa flera poliser, förlänga straffen som i Danmark, bygga fler fängelser, göra det möjligt att avlyssna våra sociala medier, montera upp kameror som ska avslöja allt skumt, med mera.

Samhällsproblem • Publicerad i KB 2022-11-30. - Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Går det att skapa ett njutningsmedel som är billigt, ofarligt och icke beroendeframkallande, och få bort problem som droger för med sig i flera led?

Jag hoppas verkligen att vi kan få bukt med det utbredda maffialiknande parallellsamhället som sprider sig till snart alla våra orter i landet. Vi vill kunna känna oss trygga. Ingen vill bli skjuten. Men siktar våra politiker på rätt måltavla? Ska vi fundera i nya banor och pröva andra mål och metoder? Jag läste nyligen böckerna ”Familjen” av Johanna Bäckström Lerneby och ”Mitt ibland oss” av Evin Cetin och Jens Liljestrand. Två för mig omvälvande böcker. Pontus Almquist belyste gangster problematiken i sin ledare i Kb/NSk den 15/11, ”Behandla inte de gängkriminella som Frankensteins monster”. I Carina Bergfeldts program den 18/11 vittnade Roy Rizk ärligt och modigt om sitt tidigare liv som drogkurir.

Vad är det bakomliggande egentliga problemet? Jag frågar mig först vilka det är som utgör den ekonomiska lönsamma marknaden? Det är inte de neddrogade kraftlösa ungdomarna i rännstenen som ofta beskrivs som problemet. Roy berättade om de välmående party-missbrukarna som kommer ifrån den ekonomiska medel- och överklassen. Allt ifrån gymnasister till höga befattningshavare, företagsledare, akademiker, poliser, med mera! Representanter från den välbärgade delen av befolkningen.

”Om drogen är billig och lätt att skaffa skapar våra behov och lustar inte den kriminella, skumma och livsfarliga hanteringen vi ser idag.”


Kunde man tänka så här i stället?

Vi måste acceptera att människor (och djur) längtar efter njutningar av olika slag. Olika njutningsmedel har alltid funnits, ofta hämtade i naturen. De skapar brottsliga problem om de är svåråtkomliga och sociala/medicinska problem om de är beroendeframkallande. Låt oss acceptera njutningen och se lösningarna utifrån den! Det är okej att njuta!

Är alla njutningsmedel ett bekymmer i sig? Eller?

Konstruera en drog, rök eller pilla som är billig, ogiftig och inte beroendeframkallande. Sälj den lätt tillgänglig på ett kontrollerat sätt med liberala regler, kanske som vi hanterar alkoholen idag. Sälj den på bolaget! En sådan drog finns säkert idag. Jag är inte hemma i branschen så jag kan inte ge exempel.

Om drogen är billig och lätt att skaffa skapar våra behov och lustar inte den kriminella, skumma och livsfarliga hanteringen vi ser idag.

Eller måste det vara dyrt och spännande att njuta?

Jonny Åkesson




     

Wednesday, November 30, 2022

Don't needed


       No manual shall be required for Information-providers for "Responsibility and Order"; it must be part of approved education and training.


But ....



You is your own Crossboss!

Stimulerande

Upplivande

Lustutlösare

positiv Abstinens

Uppiggande

legal Njutning


But ? what about ?

Stimulating

Invigorating

Lust trigger

positive Abstinence

Invigorating

legal Enjoyment

Saturday, September 24, 2022

Skolpolitik; en lärare och pedagogs kulturdebatt

 




Detta är en kopia av en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och  göra bedömningar av konstnärliga verk.

 

Text-kopia på svenska den 2022-09-24

 

- Kära Sverige, eftersom du helt verkar ha tappat fattningen kommer här en kort, pedagogisk vägledning för att hjälpa dig på traven i ditt förvirrade tillstånd. 

Sverige, låt mig berätta för dig vad skola är:

 

En skola är en akademisk plats för kunskap och lärande. En skola är nationens viktigaste bildningsinstitution i syfte att rusta landets unga medborgare med kunskaper och förmågor, så att de kan utvecklas till fria och självständiga individer, värna landets demokratiska grundvalar och med kunskap och färdigheter bidra till landets fortsatta välstånd – i fredstider som i oroliga tider. 

En skola är inte ett aktiebolag med vinst som främsta incitament. En skola är ett gemensamt samhällsbygge. 

En skola har utbildade, ämneskunniga, behöriga lärare med hög status, goda arbetsvillkor och stor professionell frihet. Dessa lärare undervisar landets barn på landets språk. En skola har anställd – ej inhyrd – resurspersonal: speciallärare, skolsyster, studie- och yrkesvägledare, IT-personal, vaktmästare. En skola har inte icke-behöriga bakom katedern. 

En skola ger barn som halkar efter extrastöd av utbildade speciallärare. En skola delar inte ut digitala verktyg eller verkningslösa anpassningar som undermåliga substitut för extrastödet, bara för att det är billigare. 


En skola har ändamålsenliga lokaler: lagom stora klassrum, en aula, en idrottshall, en musiksal, en hemkunskapssal med små-kök, slöjd- och labbsalar. En skola har adekvat utrustning för teoretisk och praktisk undervisning, såsom musikinstrument, slöjdverktyg, laborationsutrustning, läromedel, fungerande IT-utrustning och stora mängder skönlitteratur i klassuppsättningar. 

En skola har ett skolbibliotek med utbildade bibliotekarier som omvärlds-bevakar, köper in böcker, håller bokprat och bidrar med unik spetskompetens om skön- och facklitteratur, informationssökning och källkritik. En skola har inte ett förråd med några slumpmässigt utvalda böcker som föräldrarna donerat och kallar detta för ”skolbibliotek”. Ett skolbibliotek är inte ”tillgång till ett folkbibliotek”.

En skola har en stor skolgård där barn kan hoppa hopprep, hoppa hage, spela fotboll, spela kula, leka spökboll, King och springa omkring. En skolgård är inte en asfalterad plätt utanför ett hyreshus. 

En skola är en arkitektonisk byggnad – ett stolt landmärke – anpassad efter en unik verksamhet nämligen undervisning av landets barn. En skola är inte en cykelkällare eller en industrilokal där elever får ”teoretisk slöjd” eller ett gymkort på Sats vilket man kallar för ”idrottsundervisning” för att det är billigare. 

En skola är inte en privat lekplats för kalkylerande bolagskoncerner och korrumperade ex-politiker som vill göra karriär inom näringslivet. Tror man det har man gravt missförstått vad skola är.  

 

En skola har en matsal som serverar välplanerad lunch utifrån Livsmedelsverkets riktlinjer för en god och näringsriktig måltid. En skola skickar inte ut tonåringar att köpa sin dagliga lunch på en hamburgerkedja med hjälp av en matkupong. 

En skola konkurrerar inte med andra skolor om skolpeng eller lättundervisade elever. En skola har inga incitament att sätta glädjebetyg, eftersom betygssättning är en påtryckningsfri myndighetsutövning – inte ett konkurrensmedel och ett sätt att fiska nya skolkunder på. 

En skola säljer inget eftersom kunskap inte går att sälja eller köpa. En skola utbildar och vågar och kan ställa krav på ansträngning. 

En skola är ett samhällsfundament, inte ett smörgåsbord för krävande föräldrakunder. 

En skola har en självklar samsyn om vad kunskap är och hur den lärs ut med metoder som vilar på vetenskaplig grund. En skola har lärare som bedriver välplanerad undervisning, inte lärare som skickar hem eleverna med arbeten som föräldrarna förväntas hjälpa till med för att skolans vinst ska bli större.

En skola har lärare som ser sig som akademiker och offentliga tjänstemän, inte marknadsförare och influencers som kränger dammsugare med hjälp av sina elever via Instagram-konton.

En skola är ett område där politiker strävar efter samarbete, långsiktighet, stabilitet och medborgarnas bästa. En skola tillåts inte bli ett slagträ i rikspolitiska debatter om kepsfrågor eller betyg från årskurs 4. 

Ordet ”skola” och ”lobbyism” används aldrig i samma mening. 

Ett skolsystem utan en marknad är inte ett ”kommunistvälde”. 

Vi lever i ett land som förlorat all förståelse för vad skola är. Vi lever i ett land där politikerna har släppt greppet om landets eget skolsystem och säljer ut det, bit för bit, till internationella företag. Vi lever i ett land där elever och föräldrar fått en bild av att skola kan vara vad som helst, hursomhelst, var som helst och en bild av sig själva som skolkunder i stället för föräldrar och elever.

Det här är farligt för individen men ännu farligare för nationen i stort. 

 

Sverige, nu vet du vad skola är. 

Vad gör du av den kunskapen? 

                        Gymnasieläraren Filippa Mannerheim



[BLOGG 2022-00-00  Title:  Words; ]