Monday, December 5, 2022

Tegelstenen?

 



             

Ja, nu får vi se om något “historie-oprövat” kommer fram då den motiverade kreatören framträder samtidigt som kreativiteten blomstrar!




“Tegelstenen” på 773 sidor, sammanfattad 2021, översatt till svenska 2022; "Början på allt", en ny historia om mänskligheten författad av två forskare som  sammanställt 10 års forskning under 2010-decenniet.

Kanske “inget nytt under solen”; början och slutsatsen varnar för att vi fortfarande tror på den idag vetenskapliga världshistorien och framställda "mänsklighetens utveckling". Det finns ingen objektiv belägg för någon vedertagen världshistoria. 

- Har börjat i slutet och i början av denna (kanske) intressanta bok. Försöker göra anteckningar efter hand. Är boken sammansatt på traditionellt sätt så händer det mest i mitten för att bibehålla spänningen?

 (Men här följer i.a.f. en resumé med en inblandning av upplevda erfarenheter, kopierade och ändrade artiklar om det goda i livet och ett försök att undvika det man en gång har lärt sig teoretiskt?)



Slutsats och Farväl till mänsklighetens historia, kapitel 12 och 1

 - Och redan innan jag hunnit sammanställa anteckningarna från läsningen hittar jag en förklaring på vetenskapens fundering “Vad skiljer oss från andra människoformer?”


 I notering nr 17 hittar jag en forskares förslag, att de flesta skadade däggdjur, förutom Homo Sapiens (och dess omsorgstagare), dör på grund av de inte får det stöd och den hjälp för att överleva. “De flesta djur med brutet lårben dör helt enkelt för att dess gelikar överger dem.”

 

 Vad är allmänt vedertagen vetenskaplig dokumentation?

 

             obevisad evolutionsteori




2023-06-04

 

Jo, men visst; den vidgar synfältet om frihetens betydelse. - att röra sig fritt, att förändra ställda direktiv och friheten att själv få definiera sina sociala relationer. Något vi kanske borde se fram emot…..

 

Upplysningens tid har bara ett par hundra år på nacken, industrialismen drygt hundra. På denna korta tid har vi visserligen lyckats formulera att det finns något som heter mänskliga rättigheter, men samtidigt är vår tid präglad av våld, hierarkier och klimatkollaps. Samtidigt verkar det finnas perioder av tusentals år där andra former av mänsklig organisering upprätthölls och fungerade. Vilken tid, vilka samhällen, är mest lyckade och framstående?

Här fanns politiska och sociala experiment där olika sätt att leva och organisera sig valts och valts bort. Där dominans och hierarkier är återkommande, centrala byggstenar, men också samarbete, nätverk, handel och revolt mot samma hierarkier.

 

Exempelvis finns det teorier på att jägare/samlar-samhällen ofta varit strikt hierarkiska, och att städer med många invånare har organiserats jämlikt och utan stark centralmakt.

Det finns till exempel jägare/samlar-samhällen som skapade städer utan att gå igenom jordbruksfasen. På andra ställen testades jordbruk under perioder, men sedan valdes det bort för fortsatt jagande och samlande. Det finns också exempel där man levde på ett sätt – med jordbruk, hierarkier – under en del av året för att sedan ha en mer nomad-liknande och kommunitär organisering under den andra halvan (kanske AI kan hjälpa oss att organisera oss).

 

Men visst, ibland blir det här lätt parodiskt. Här kan man beskriva ett feministiskt drömsamhälle, med lek och handel i centrum i stället för krig och dominans. Allt vi har, som bevis, är ruiner, bilder och föremål i överflöd. Resten får fantasin spekulera om….

 

Allvaret i vetenskapen kan bara bli bättre om förändringarna är realistiska och acceptera det som är omöjligt för tillfället. Och det viktigaste är att inse skillnaderna i dessa två påstående.



LAGOM och BALANSERAT


3 comments:

  1. Benämningen var "willbatting" och betydelsen en handlingskraftig och nyskapande person född och uppväxt i Willands Härad i nö Scanialand. Vildbatting är en mer fejkat benämning., så Bosselagom är en Willbatting som härstammar från Ivösjöområdet i nö Skåne.

    ReplyDelete
  2. Rätt benämning ska vara willbatting! glöm vildbatting, och undvik att fejka betydelsen.

    ReplyDelete
  3. Ett förslag
    ”Vinnaren tar allt-kapitalismen” måste bort om mänskligheten ska ha chans till ett drägligt liv på jorden.
    Det handlar inte i första hand om miljö och klimat. Utan om ekonomi.
    Världens rikaste procent släpper ut dubbelt så mycket växthusgaser som den fattigaste hälften.
    Vi måste skrota dagens system som leder till ökande fattigdom och allt sjukare människor och planet. Och i stället övergå till ”en jord för alla-ekonomi” som tar sikte på välbefinnande i stället för ekonomisk tillväxt.
    Det går att ställa om till ett hållbart liv på jorden för alla inom ett decennium. Verktygen finns, liksom det folkliga stödet för de förändringar som behövs.
    Fem ”väldiga kursomläggningar” minskar riskerna; Avskaffad fattigdom, ett ”jättesprång mot jämlikhet” och elektrifiering av ”nästan allt”, bland annat. Alltihop måste ske inom ett decennium för att kommande generationer ska ha chans till ett drägligt liv
    Knäckfrågan, är hur takten på omställningen ska öka: Alltifrån att trygga pensionerna till att revolutionera jordbruket och komma bort från den köttrika västerländska kosten.
    Det mest kontroversiella förslaget handlar om att omfördela rikedom genom medborgarfonder. Genom att sätta ett pris på all utarmning av naturen och skada på klimatet skulle stater kunna få in stora summor. Pengar som skulle användas för att ge alla invånare en viss basinkomst och ekonomisk trygghet, vilket behövs för att få med alla på den gröna omställningen som annars slår hårdast mot dem längst ner i samhällshierarkin.
    – Även om vissa länder minskar utsläppen, så rör vi oss fortfarande åt fel håll på totalen, det ser inte bra ut.
    Geopolitiska spänningar, krig och en tillbakagång för demokratin, hejdar den mobilisering som krävs för att vända skutan.
    – Det lilla ljuset i tunneln är att EU håller kursen mot en fossilfri ekonomi vilket kan spilla över på exempelvis Indien och Kina. Ett annat litet ljus är näringslivet, att stora bolag vill accelerera mot hållbara affärsmodeller.
    – Vem vill inte ha ren energi som ger bättre luft och en stabilare värld? Jag skulle vilja att vi formulerar en mer positiv berättelse, att det handlar om ett kliv mot en mer attraktiv, hälsosam och modern framtid. Var är politikerna som pratar om det?

    ReplyDelete