Tegelstenen?

 

             

Ja, nu får vi se om något “historie-oprövat” kommer fram då den motiverade kreatören framträder samtidigt som kreativiteten blomstrar!

“Tegelstenen” på 773 sidor, sammanfattad 2021, översatt till svenska 2022; "Början på allt", en ny historia om mänskligheten författad av två forskare som  sammanställt 10 års forskning under 2010-decenniet.

Kanske “inget nytt under solen”; början och slutsatsen varnar för att vi fortfarande tror på den idag vetenskapliga världshistorien och framställda "mänsklighetens utveckling". Det finns ingen objektiv belägg för någon vedertagen världshistoria. 

- Har börjat i slutet och i början av denna (kanske) intressanta bok. Försöker göra anteckningar efter hand. Är boken sammansatt på traditionellt sätt så händer det mest i mitten för att bibehålla spänningen?

 (Men här följer i.a.f. en resumé med en inblandning av upplevda erfarenheter, kopierade och ändrade artiklar om det goda i livet och ett försök att undvika det man en gång har lärt sig teoretiskt?)

Slutsats och Farväl till mänsklighetens historia, kapitel 12 och 1

 - Och redan innan jag hunnit sammanställa anteckningarna från läsningen hittar jag en förklaring på vetenskapens fundering “Vad skiljer oss från andra människoformer?”

 I notering nr 17 hittar jag en forskares förslag, att de flesta skadade däggdjur, förutom Homo Sapiens (och dess omsorgstagare), dör på grund av de inte får det stöd och den hjälp för att överleva. “De flesta djur med brutet lårben dör helt enkelt för att dess gelikar överger dem.”

 

 Vad är allmänt vedertagen vetenskaplig dokumentation?

 

             obevisad evolutionsteori

2023-06-04

 

Jo, men visst; den vidgar synfältet om frihetens betydelse. - att röra sig fritt, att förändra ställda direktiv och friheten att själv få definiera sina sociala relationer. Något vi kanske borde se fram emot…..

 

Upplysningens tid har bara ett par hundra år på nacken, industrialismen drygt hundra. På denna korta tid har vi visserligen lyckats formulera att det finns något som heter mänskliga rättigheter, men samtidigt är vår tid präglad av våld, hierarkier och klimatkollaps. Samtidigt verkar det finnas perioder av tusentals år där andra former av mänsklig organisering upprätthölls och fungerade. Vilken tid, vilka samhällen, är mest lyckade och framstående?

Här fanns politiska och sociala experiment där olika sätt att leva och organisera sig valts och valts bort. Där dominans och hierarkier är återkommande, centrala byggstenar, men också samarbete, nätverk, handel och revolt mot samma hierarkier.

 

Exempelvis finns det teorier på att jägare/samlar-samhällen ofta varit strikt hierarkiska, och att städer med många invånare har organiserats jämlikt och utan stark centralmakt.

Det finns till exempel jägare/samlar-samhällen som skapade städer utan att gå igenom jordbruksfasen. På andra ställen testades jordbruk under perioder, men sedan valdes det bort för fortsatt jagande och samlande. Det finns också exempel där man levde på ett sätt – med jordbruk, hierarkier – under en del av året för att sedan ha en mer nomad-liknande och kommunitär organisering under den andra halvan (kanske AI kan hjälpa oss att organisera oss).

 

Men visst, ibland blir det här lätt parodiskt. Här kan man beskriva ett feministiskt drömsamhälle, med lek och handel i centrum i stället för krig och dominans. Allt vi har, som bevis, är ruiner, bilder och föremål i överflöd. Resten får fantasin spekulera om….

 

Allvaret i vetenskapen kan bara bli bättre om förändringarna är realistiska och acceptera det som är omöjligt för tillfället. Och det viktigaste är att inse skillnaderna i dessa två påstående.

LAGOM och BALANSERAT

Morals and Ethic in pleasure

 

”Njutnings-vandel” (att njuta på ett lagligt sätt genom medicinering på ett hälsosamt sätt?). Det kan lätt misstolkas genom vårt arv i tanke, ord och handling. Kan det finnas något sätt att förverkliga tanken på en drog som är ogiftig, inte beroendeframkallande, utan negativ abstinens, billig och lätt tillgänglig på ett legalt sätt? Koffein och nikotin accepterar vi, till viss del, idag som legala droger och samhället försöker balansera det med varningstexter. Alkohol (missbruk) klassas idag som farligare drog än kokain och många andra ”dyra” narkotikum, ändå är det legalt.

Vi kan skapa ”adrenalin-kickar” i fantasin och medvetna handlingar, men det har alltid behövts någon form av påverkan (?). Hur kan vi få en attraktiv erfarenhet genom ett gott omdöme?

Njutning och Vandel

 Synonymer till njutning finns i förra anteckningen. Vandel kan stå för uppförande, handlingssätt, beteende, manér, görande, “handel och vandel” samt livsstil, levnadssätt och sätt att leva sitt liv.

Debatt i lokaltidningen

- Bra artikel Jonny, tänker bemöta dig spontant med mina livserfarenheter och de kunskaper  som engagerat mig. Någon eller några noteringar i månaden, beroende på engagemang.  Börjar med en kopia av din insändare i lokaltidningen - önskar du att artikeln inte publiceras här, meddela mig och den tages bort. Eller kanske du önskar dialog i ett annat forum?

Kopia av insändare i KB 30 november 2022 av Jonny Åkesson

Bäva månde våra skjutglada gangsters

Vi ska nu anställa flera poliser, förlänga straffen som i Danmark, bygga fler fängelser, göra det möjligt att avlyssna våra sociala medier, montera upp kameror som ska avslöja allt skumt, med mera.

Samhällsproblem • Publicerad i KB 2022-11-30. - Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Går det att skapa ett njutningsmedel som är billigt, ofarligt och icke beroendeframkallande, och få bort problem som droger för med sig i flera led?

Jag hoppas verkligen att vi kan få bukt med det utbredda maffialiknande parallellsamhället som sprider sig till snart alla våra orter i landet. Vi vill kunna känna oss trygga. Ingen vill bli skjuten. Men siktar våra politiker på rätt måltavla? Ska vi fundera i nya banor och pröva andra mål och metoder? Jag läste nyligen böckerna ”Familjen” av Johanna Bäckström Lerneby och ”Mitt ibland oss” av Evin Cetin och Jens Liljestrand. Två för mig omvälvande böcker. Pontus Almquist belyste gangster problematiken i sin ledare i Kb/NSk den 15/11, ”Behandla inte de gängkriminella som Frankensteins monster”. I Carina Bergfeldts program den 18/11 vittnade Roy Rizk ärligt och modigt om sitt tidigare liv som drogkurir.

Vad är det bakomliggande egentliga problemet? Jag frågar mig först vilka det är som utgör den ekonomiska lönsamma marknaden? Det är inte de neddrogade kraftlösa ungdomarna i rännstenen som ofta beskrivs som problemet. Roy berättade om de välmående party-missbrukarna som kommer ifrån den ekonomiska medel- och överklassen. Allt ifrån gymnasister till höga befattningshavare, företagsledare, akademiker, poliser, med mera! Representanter från den välbärgade delen av befolkningen.

”Om drogen är billig och lätt att skaffa skapar våra behov och lustar inte den kriminella, skumma och livsfarliga hanteringen vi ser idag.”

Kunde man tänka så här i stället?

Vi måste acceptera att människor (och djur) längtar efter njutningar av olika slag. Olika njutningsmedel har alltid funnits, ofta hämtade i naturen. De skapar brottsliga problem om de är svåråtkomliga och sociala/medicinska problem om de är beroendeframkallande. Låt oss acceptera njutningen och se lösningarna utifrån den! Det är okej att njuta!

Är alla njutningsmedel ett bekymmer i sig? Eller?

Konstruera en drog, rök eller pilla som är billig, ogiftig och inte beroendeframkallande. Sälj den lätt tillgänglig på ett kontrollerat sätt med liberala regler, kanske som vi hanterar alkoholen idag. Sälj den på bolaget! En sådan drog finns säkert idag. Jag är inte hemma i branschen så jag kan inte ge exempel.

Om drogen är billig och lätt att skaffa skapar våra behov och lustar inte den kriminella, skumma och livsfarliga hanteringen vi ser idag.

Eller måste det vara dyrt och spännande att njuta?

Jonny Åkesson

     

Don't needed

       No manual shall be required for Information-providers for "Responsibility and Order"; it must be part of approved education and training.

But ....

You is your own Crossboss!

Stimulerande

Upplivande

Lustutlösare

positiv Abstinens

Uppiggande

legal Njutning

But ? what about ?

Stimulating

Invigorating

Lust trigger

positive Abstinence

Invigorating

legal Enjoyment

Skolpolitik; en lärare och pedagogs kulturdebatt

 

Detta är en kopia av en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och  göra bedömningar av konstnärliga verk.

 

Text-kopia på svenska den 2022-09-24

 

- Kära Sverige, eftersom du helt verkar ha tappat fattningen kommer här en kort, pedagogisk vägledning för att hjälpa dig på traven i ditt förvirrade tillstånd. 

Sverige, låt mig berätta för dig vad skola är:

 

En skola är en akademisk plats för kunskap och lärande. En skola är nationens viktigaste bildningsinstitution i syfte att rusta landets unga medborgare med kunskaper och förmågor, så att de kan utvecklas till fria och självständiga individer, värna landets demokratiska grundvalar och med kunskap och färdigheter bidra till landets fortsatta välstånd – i fredstider som i oroliga tider. 

En skola är inte ett aktiebolag med vinst som främsta incitament. En skola är ett gemensamt samhällsbygge. 

En skola har utbildade, ämneskunniga, behöriga lärare med hög status, goda arbetsvillkor och stor professionell frihet. Dessa lärare undervisar landets barn på landets språk. En skola har anställd – ej inhyrd – resurspersonal: speciallärare, skolsyster, studie- och yrkesvägledare, IT-personal, vaktmästare. En skola har inte icke-behöriga bakom katedern. 

En skola ger barn som halkar efter extrastöd av utbildade speciallärare. En skola delar inte ut digitala verktyg eller verkningslösa anpassningar som undermåliga substitut för extrastödet, bara för att det är billigare. 

En skola har ändamålsenliga lokaler: lagom stora klassrum, en aula, en idrottshall, en musiksal, en hemkunskapssal med små-kök, slöjd- och labbsalar. En skola har adekvat utrustning för teoretisk och praktisk undervisning, såsom musikinstrument, slöjdverktyg, laborationsutrustning, läromedel, fungerande IT-utrustning och stora mängder skönlitteratur i klassuppsättningar. 

En skola har ett skolbibliotek med utbildade bibliotekarier som omvärlds-bevakar, köper in böcker, håller bokprat och bidrar med unik spetskompetens om skön- och facklitteratur, informationssökning och källkritik. En skola har inte ett förråd med några slumpmässigt utvalda böcker som föräldrarna donerat och kallar detta för ”skolbibliotek”. Ett skolbibliotek är inte ”tillgång till ett folkbibliotek”.

En skola har en stor skolgård där barn kan hoppa hopprep, hoppa hage, spela fotboll, spela kula, leka spökboll, King och springa omkring. En skolgård är inte en asfalterad plätt utanför ett hyreshus. 

En skola är en arkitektonisk byggnad – ett stolt landmärke – anpassad efter en unik verksamhet nämligen undervisning av landets barn. En skola är inte en cykelkällare eller en industrilokal där elever får ”teoretisk slöjd” eller ett gymkort på Sats vilket man kallar för ”idrottsundervisning” för att det är billigare. 

En skola är inte en privat lekplats för kalkylerande bolagskoncerner och korrumperade ex-politiker som vill göra karriär inom näringslivet. Tror man det har man gravt missförstått vad skola är.  

 

En skola har en matsal som serverar välplanerad lunch utifrån Livsmedelsverkets riktlinjer för en god och näringsriktig måltid. En skola skickar inte ut tonåringar att köpa sin dagliga lunch på en hamburgerkedja med hjälp av en matkupong. 

En skola konkurrerar inte med andra skolor om skolpeng eller lättundervisade elever. En skola har inga incitament att sätta glädjebetyg, eftersom betygssättning är en påtryckningsfri myndighetsutövning – inte ett konkurrensmedel och ett sätt att fiska nya skolkunder på. 

En skola säljer inget eftersom kunskap inte går att sälja eller köpa. En skola utbildar och vågar och kan ställa krav på ansträngning. 

En skola är ett samhällsfundament, inte ett smörgåsbord för krävande föräldrakunder. 

En skola har en självklar samsyn om vad kunskap är och hur den lärs ut med metoder som vilar på vetenskaplig grund. En skola har lärare som bedriver välplanerad undervisning, inte lärare som skickar hem eleverna med arbeten som föräldrarna förväntas hjälpa till med för att skolans vinst ska bli större.

En skola har lärare som ser sig som akademiker och offentliga tjänstemän, inte marknadsförare och influencers som kränger dammsugare med hjälp av sina elever via Instagram-konton.

En skola är ett område där politiker strävar efter samarbete, långsiktighet, stabilitet och medborgarnas bästa. En skola tillåts inte bli ett slagträ i rikspolitiska debatter om kepsfrågor eller betyg från årskurs 4. 

Ordet ”skola” och ”lobbyism” används aldrig i samma mening. 

Ett skolsystem utan en marknad är inte ett ”kommunistvälde”. 

Vi lever i ett land som förlorat all förståelse för vad skola är. Vi lever i ett land där politikerna har släppt greppet om landets eget skolsystem och säljer ut det, bit för bit, till internationella företag. Vi lever i ett land där elever och föräldrar fått en bild av att skola kan vara vad som helst, hursomhelst, var som helst och en bild av sig själva som skolkunder i stället för föräldrar och elever.

Det här är farligt för individen men ännu farligare för nationen i stort. 

 

Sverige, nu vet du vad skola är. 

Vad gör du av den kunskapen? 

                        Gymnasieläraren Filippa Mannerheim

[BLOGG 2022-00-00  Title:  Words; ]

Skolpolitik; en vårdnadshavares tankar

 

visionen om en bättre skola

Hej! Mina tankar om skolan

 

 

Otrygghet och brist på respekt, både för lärare och klasskompisar.

 

Svårt att få arbetsro i klassrummet, halva lektionen går åt att få vissa elever att sitta ner och lyssna. Och med det kommer oron inför gymnasiet; har jag samma kompetens som de som går på en annan skola där det är mer ordning?

 

Lärarnas arbetsmiljö, har de tillräckligt med stöd från tex rektor att ta ut elev från klassrummet om de stör eller inte respekterar vad som sägs?

 

Har de rätt utbildning?

 

Finns det tid och resurser för läraren att utför sitt arbete på bästa sätt?

 

Vet att det finns en konsekvenstrappa på skolan, har läraren tillräckligt med stöd att följa den?

 

Mentorn kämpade verkligen för att det skulle bli ordning i klassen men det kändes som hon inte fick så mycket uppbackning av varken ledning eller föräldrar för den delen.

 

 Så även föräldrar behöver bry sig mer om sitt barns skolgång. Varje föräldramöte från åk 7 har där varit ca 5-7 föräldrar på en klass med över 20 elever. Sista föräldramötet var vi 4st....

 

Vi hörs!

Skolpolitik; Ansvar och Ordning

 

En viktig pusselbit i vårt samhälle !

Text-kopior på svenska den 2022-09-22

Denna skrift är till som stöd för den som arbetar på olika utbildningsplatser – från förskolorna till vuxenutbildningen. Här finns handfasta beskrivningar av vilka befogenheter man har och vad man göra i olika situationer som uppstår. Med tydliga och likvärdiga konsekvenser på beteenden som skapar otrygghet skapar vi tillsammans förutsättningar för en trygg och säker skola.

Trygghet och studie-ro, Det förebyggande arbetet, att Agera i en akut situation, Proportionalitetsprincipen och Ansvar på olika nivåer.

           ”Controller” av det ”mänskliga kapitalet”

Trygghet och studie-ro

En förutsättning för en trygg och säker skola är att elever, rektor, lärare och annan personal känner och tar ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön på skolan och har respekt för varandra. Lärarna och den övriga personalen har ansvar för eleverna i skolan. Om det händer något ska de ingripa för att skapa trygghet och studie-ro för eleverna. Personalen på skolan får då vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som krävs för att tillförsäkra eleverna trygghet och studie ro eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande.

 

 

Det förebyggande arbetet

Alla skolor ska arbeta förebyggande för att åstadkomma trygghet och studie-ro. För att nå dit arbetar skolan med attityder, normer och beteenden. Skolans ordningsregler som tas fram tillsammans med eleverna ska vara kända och efterlevas. Arbetet med trygghet och studie-ro är en viktig del i skolans systematiska kvalitetsarbete och bidrar till en tillgänglig studie- och lärmiljö. För att åstadkomma trygghet och studie-ro är det viktigt att engagera och samarbeta med vårdnadshavare. Kommunen har ett omfattande kompensatoriskt uppdrag och elevhälsan är en viktig del i detta. Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa. Arbetet ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Skolans elevhälsoteam är viktiga i det förebyggande arbetet för att åstadkomma trygghet och studie-ro. En viktig del i det förebyggande arbetet är samverkan med andra aktörer. Det bör ske samverkan mellan skolan, socialförvaltningen och polisen strukturerat genom de Brottförebyggande råden.

 

Kontrollera dig själv, så behöver du ej bli kontrollerad av andra !

Agera i en akut situation

Personalen på en skola får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studie-ro eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Detta innefattar en befogenhet att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar. Den åtgärd som vidtas måste stå i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.

 

Proportionalitetsprincipen

Åtgärderna får inte inskränka elevens rätt till utbildning och åtgärderna måste vara rimliga i förhållande till syftet och till omständigheterna i den aktuella situationen, exempelvis elevens ålder och beteende. Om eleven är minderårig måste åtgärden vidtas med hänsyn till barnets bästa. Rektorn och lärarna måste vara särskilt återhållsamma med åtgärder när det gäller elever i förskoleklassen eller i grundskolans lägre årskurser. De disciplinära åtgärderna ska inte användas för att straffa eleverna utan tanken är att de ska leda till ett ändrat beteende så att arbetssituationen blir bättre för eleven och alla andra på skolan.

 

Ansvar på olika nivåer

Huvudmannen ansvarar för:

• Att följa upp rektorns ansvar för elevernas trygghet och studie-ro vilket sker i inom ramen för skolornas systematiska kvalitetsarbete.

• Att det finns rutiner för hur arbetet mot kränkande behandling och diskriminering (till exempel anmälan, utredning, åtgärder och dokumentation) ska bedrivas.

• Att systematiskt följa upp anmälningar, analysera dem och låta analysen ligga till grund för beslut om utveckling eller åtgärdande av brister.

• Att handbok eller dokument för en trygg och säker skola uppdateras regelbundet.

Rektorn ansvarar för:

• Att möjliga disciplinära åtgärder används på skolan.

• Att arbeta förebyggande för trygghet och studie-ro inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.

• Att det upprättas en plan mot diskriminering och kränkande behandling samt att den följs upp, utvärderas och revideras varje år.

• Att elever och företrädare för vårdnadshavare medverkar när planen mot diskriminering och kränkande behandling upprättas.

• Att anmäla kränkande behandling till huvudman.

• Att det finns tydliga ordningsregler som är framtagna i samarbete med och är kända hos elever, personal och vårdnadshavare.

• Att skolans personal känner mandat att se till att ordningsreglerna efterlevs.

• Att det finns rutiner för anmälda och oanmälda besök på skolan.

 

Läraren och Pedagogen ansvarar för:

• Att kontinuerligt och på olika sätt arbeta med eleverna kring normer och värden för att skapa ett klimat där eleverna lär sig att respektera varandra.

• Att tydligt ingripa och följa upp när någon bryter mot den gemensamma värdegrunden och/eller ordningsreglerna.

• Att säkerställa att elever känner sig trygga och att det är studie-ro i skolan.

 

Eleven ansvarar för:

• Att följa och respektera skolans ordningsregler och grundläggande värderingar.

• Att aktivt motverka alla former av våld, kränkande behandling och förstörelse.

 

Vårdnadshavaren ansvarar för:

• Att beakta skolplikten i grundskolan och se till att eleven kommer till skolan.

• Att tydligt kommunicera med sitt barn vikten av alla elevers rätt till trygghet och studie-ro samt att behandla andra elever med respekt.

• Att aktivt delta tillsammans med skolan i arbetet för en tillgänglig studiemiljö.

 

 

  

Gemensamma ordningsregler

Ordningsreglerna och hur de följs ska regelbundet följas upp. Resultatet av uppföljningen ska analyseras. Det är rektorn som beslutar om ordningsreglerna för sin skolenhet. Ordningsreglerna ska tas fram, följas upp och, vid behov, omarbetas under medverkan av eleverna på skolan.

För att säkra likvärdigheten i arbetet med trygghet och studie-ro har tre övergripande ordningsregler tagits fram. Dessa ska ligga som grund för framtagandet av de lokala ordningsreglerna på respektive skolenhet. De övergripande ordningsreglerna tar fasta på att skapa trygghet för alla på skolan, att skapa studie-ro för att nå högre måluppfyllelse och lyfter fram vikten att ta hand om den fysiska miljön på skolan.

gäller alla skolformer utom vuxenutbildningen

-        Vi visar hänsyn och respekt för varandra

 

-        Vi skapar arbetsro gemensamt

 

-        Vi tar ansvar för vår skola

 

Trygg och säker skola – ett ansvar för alla

För att eleverna ska kunna växa och lyckas varje skoldag behöver utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studie-ro. Som elev i någon form av skola ska det vara självklart att känna sig trygg och säker på sin skola samtidigt som de fysiska och pedagogiska lärmiljöerna inbjuder till lärande och utveckling. En förutsättning för detta är att alla – elever, rektor, lärare och annan personal – känner och tar ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön på skolan och har respekt för varandra. Eleverna ska beredas möjlighet att delta i utformningen av lärandemiljön, bland annat genom att medverka i utarbetandet av ordningsregler och deltagande i elevråden. Elevernas vårdnadshavare är viktiga samarbetspartners som tillsammans med skolorna skapar förutsättningar för en trygg och säker skola. Lärarna och all annan personal på skolorna är viktiga förebilder för eleverna men också centrala aktörer för att upprätthålla de ordningsregler som gäller. Rektorn är den ytterst ansvariga på sin skola och är den som skapar grundförutsättningarna för att det gemensamma arbetet för att skapa trygga och säker skola i alla kommunens skolor. Förskolan och skolan ska arbeta för likabehandling och för att barn och elever ska utveckla sina demokratiska förmågor. Ibland uppstår situationer och attityder som går emot skolans uppdrag och som skolan har ett ansvar för att lösa. Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är tydliga exempel på när värdegrunden bryts, men också när rasism och främlingsfientlighet tar sig uttryck. Rektor och huvudman har ett långtgående ansvar för att snabbt utreda och åtgärda akuta situationer som uppkommer.

 

 

 

        [BLOGG 2022-00-00  Title:  Words; ]

 

 

 

Skolpolitik; mobil kommunikation, trafikregler.

 

elektronisk

kommunikations-

utrustning

”Controller team” kommunikations-utrustning (CTfHC)

”Kontroll(-ör)-er av mänskligt kapital” i skolans värld,

i samhället, inom ditt nätverk och i dig själv !

Användandet av mobil i skolan

Text-kopior på svenska den 2022-09-21

Gäller: förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan, fritidshem, gymnasium

Vid undervisning är grundregeln att användandet av mobiltelefoner inte är tillåtet. Användningen av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning får enbart förekomma när det

1. sker enligt lärarens instruktioner i syfte att främja elevernas utveckling och lärande, eller

2. utgör extra anpassningar eller särskilt stöd.

Om det finns särskilda skäl får dock rektorn eller en lärare tillåta en enskild elev att använda en mobiltelefon eller annan elektronisk kommunikationsutrustning även i andra fall än som avses i första stycket.

 

Omhändertagande av en elevs mobil; Rektorn, en lärare eller en handledare får omhänderta mobiltelefoner eller annan elektronisk kommunikationsutrustning för att förebygga störningar i undervisningen. Rektorn eller en lärare får omhänderta sådan utrustning även för att förebygga kränkande fotografering eller annan kränkande fotografering eller filmning av någon som inför eller efter en idrottslektion befinner sig i ett omklädningsrum, en dusch eller ett annat liknande utrymme. Rektorn eller en lärare får även i andra liknande situationer eller om det finns särskilda skäl omhänderta mobiltelefoner eller annan elektronisk kommunikationsutrustning för att förebygga kränkande fotografering eller filmning. Den som får omhänderta mobiltelefoner eller annan elektronisk kommunikationsutrustning enligt första, andra eller tredje stycket får även uppdra åt någon annan att göra detta. Ett föremål som har omhändertagits enligt ovan ska återlämnas

- till eleven senast i samband med att undervisningspasset har avslutats för eleven,

- till eleven senast i nära anslutning till att eleven har lämnat utrymmet efter idrottslektionen,

- när skälet för omhändertagandet har upphört.

 

Mobilfria skoldagar; En rektor får besluta att mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning ska samlas in vid varje skoldags början. I sådana fall ska föremålet återlämnas senast vid varje skoldags slut. Rektorns beslut får avse högst ett år i taget.

Rektorn eller en lärare får göra undantag från den mobilfria skoldagen om det

1. sker enligt lärarens instruktioner i syfte att främja elevernas utveckling och lärande, eller

2. utgör extra anpassningar eller särskilt stöd enligt 3 kap., eller

3. för en enskild elev om det finns särskilda skäl.

 

Skriftliga rutiner; Det ska för varje skolenhet finnas skriftliga rutiner för hanteringen av omhändertagande av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning. Rektorn beslutar om sådana rutiner.

. . . . Kommunikation i trafiken . . . .

UTKAST 

att Tillämpa obligatorisk grundläggande trafikinformation/utbildning vid skolstarten varje år samt uppfölja vid behov, alternativt integrera i andra ämnen.

? Vad gäller för

-        Uppehållande på olika platser

-        Förflyttning

-        Cykel och motsvarande

-        El- och Motor-fordon

[ BLOGG 2022-00-00    and the Text …..(CTfHC will start updating it?) ]

Skolpolitik; åtgärder för säkerhet och trygghet

 

Kontrollör av det mänskliga kapitalet

Text-kopior på svenska den 2022-09-21

om Åtgärdstrappan

Rektor och lärare får vidta disciplinära åtgärder mot en elev som stör, uppträder olämpligt och/eller utgör fara för säkerheten och riskerar skada någon på skolan. Lämplig disciplinär åtgärd kan väljas med hjälp av den s.k. åtgärdstrappan. De lindrigaste åtgärderna är tänkta att användas i mindre allvarliga fall och de strängare vid allvarliga fall, upprepande ordningsstörande beteende eller farliga situationer. I styckena nedan beskrivs de disciplinära åtgärder en lärare och/eller rektor får vidta.

Åtgärdstrappan, verkan

Tillsägelser, utvisning ur undervisningslokalen, kvarsittning

Gäller: Grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan

Om eleven stör eller uppträder olämpligt ska eleven få en tillsägelse och få förklarat varför beteendet är olämpligt. Om eleven, trots tillsägelser, fortsätter störa undervisningen eller uppträder olämpligt får en lärare eller handledare visa ut eleven för resten av lektionen. Om läraren eller handledaren inte är närvarande i undervisningslokalen får annan personal visa ut en elev från lokalen under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket. Observera att skolans tillsynsansvar för eleven kvarstår. Vid fjärrundervisning ska det finnas en handledare. I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska handledaren finnas närvarande där eleverna befinner sig. Handledaren ska vara en för detta ändamål lämplig person.

Avstängning från delar av eller hela utbildningen

Rektor eller lärare kan bestämma om kvarsittning. Eleven kan få kvarsittning i högst en timme efter undervisningen eller högst en timme innan undervisningen börjar. Kvarsittning ska anses som att eleven tar igen förlorad undervisningstid. Den som har beslutat om utvisning eller kvarsittning ska dokumentera det.

Omhändertagande av föremål 

Gäller: Grundskolan, grundsärskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan

Personal på skolan får omhänderta föremål från en elev om de används på ett sätt som är störande för utbildningen, kränkande för elever eller personal eller som kan utgöra en fara för säkerheten i utbildningen. Föremål som annan personal än rektorn, en lärare eller en handledare har omhändertagit ska, om det inte omedelbart kan lämnas tillbaka, utan onödigt dröjsmål överlämnas till rektorn, en lärare eller en sådan handledare för prövning av när föremålet ska lämnas tillbaka. Observera att det är sättet som föremålet används på som är grunden för omhändertagandet och inte föremålet i sig självt. Föremål som är farliga i sig själva, exempelvis knivar, fyrverkeriet eller kemikalier, ska alltid omhändertas oavsett sättet de används på. Bestämmelsen gäller inte bara i klassrummet utan också föremål som används eller påträffas i entréer, korridorer och uppehållsrum. Det måste vara klart vem föremålet tillhör, vilket kan vara svårt när det hittas i allmänna utrymmen. Föremålet ska lämnas tillbaka senast när eleven slutar för dagen. Undantaget är om eleven har tagit med sig föremålet flera gånger eller om det är ett föremål som eleven inte bör få tillbaka på grund av dess beskaffenhet. I så fall kan rektor eller lärare omhänderta föremålet i upp till fyra dagar i avvaktan på att vårdnadshavarna kontaktats.

Om stöldgods, narkotika, dopningsmedel, knivar och andra vapen eller hälsofarliga varor har omhändertagits ska rektor eller den person som rektorn har bestämt skyndsamt anmäla detta till polisen. Då får man behålla föremålet tills det är avgjort om polisen ska ta det i beslag. Om föremålet inte återlämnas till eleven efter lektionen ska den som tagit hand om det dokumentera omhändertagandet skriftligt.

Utredning och åtgärder

Gäller: förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan

Om en elev vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare. Efter utredningen ska rektor se till att åtgärder genomförs för att få eleven att ändra sitt beteende. Det kan till exempel vara en skriftlig varning men det kan också vara att ge eleven stöd i undervisningen eller från elevhälsan om eleven behöver det.

Skriftlig varning

Gäller: förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan

När utredningen är klar kan rektorn besluta att ge eleven en skriftlig varning. Den ska innehålla information om vad som händer om eleven inte ändrar sitt beteende. I den skriftiga varningen ska man förklara vilka konsekvenser det kan få om hon eller han inte ändrar sitt beteende. Skolan ska informera elevens vårdnadshavare om rektorns beslut.

Tillfällig placering i en annan klass

Gäller: förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan

Om de åtgärder som gjorts efter en utredning inte har varit tillräckliga kan rektorn besluta om att omplacera eleven till en annan undervisningsgrupp än den eleven vanligtvis tillhör eller att eleven undervisas på annan plats inom samma skolenhet. Omplacering blir som huvudregel aktuellt först när man har gjort en utredning och åtgärderna utifrån den inte har haft någon effekt. Rektorn kan dock ta beslut om att omplacera en elev om det är nödvändigt för att de andra eleverna ska få trygghet och studie-ro. Ett beslut om tillfällig omplacering får innebära att eleven antingen ges enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp, där förutsättningarna för sådan undervisning inte behöver vara uppfyllda. Innan rektorn fattar ett beslut som innebär undervisning i en annan undervisningsgrupp ska rektorn bedöma hur åtgärden kan påverka de övriga eleverna i undervisningsgruppen. Omplaceringen får inte pågå en längre tid än fyra veckor. Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.

Tillfällig placering utanför den egna skolenheten

Gäller: förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan

Om den tillfälliga omplaceringen inom skolan inte har fått effekt eller om det finns andra omständigheter som förhindrar en intern omplacering får rektor besluta om att eleven tillfälligt ska ges undervisning vid en annan skolenhet eller på annan plats inom huvudmannens organisation. Ett beslut om tillfällig placering vid en annan skolenhet fattas gemensamt med rektorn vid den mottagande skolenheten. Ett beslut om tillfällig placering utanför den egna skolenheten får innebära att eleven antingen ges enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp, där förutsättningarna för sådan undervisning inte behöver vara uppfyllda. Innan rektorn fattar ett beslut som innebär undervisning i en annan undervisningsgrupp ska rektorn bedöma hur åtgärden kan påverka de övriga eleverna i undervisningsgruppen. Omplaceringen får inte pågå en längre tid än fyra veckor. Elevens vårdnadshavare måste informeras om beslutet innan elev flyttas.

Placering utan tidsbegränsning vid en annan skolenhet

Gäller: grundskolan och grundsärskolan

i Skollagen finns bestämmelser om placering utan tidsbegränsning av en elev i grundskolan eller grundsärskolan vid en annan skolenhet än den som elevens vårdnadshavare har önskat, om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studie-ro.

Avstängning från delar eller hela utbildningen i vissa obligatoriska skolformer

Gäller: grundskolan

I vissa fall får rektorn besluta att stänga av en elev. Det finns tre krav som måste vara uppfyllda för att rektorn helt eller delvis ska kunna stänga av en elev:

1. Andra åtgärder har inte haft någon effekt

Avstängning är en yttersta åtgärd som man bara får ta till om utvisning ur klassrummet, kvarsittning eller skriftlig varning inte har haft någon effekt på elevens uppförande. Det är inte nödvändigt att eleven har omplacerats inom samma skolenhet eller flyttas över till en annan skolenhet först. Omplacering är snarare ett alternativ till avstängning även om det inte finns något som hindrar att rektorn beslutar om avstängning efter att eleven har omplacerats tillfälligt. Det finns tillfällen när skolan kan stänga av en elev utan att ha prövat andra åtgärder först. Det kan till exempel vara om eleven har begått ett allvarligt brott mot en annan elev eller en lärare.

2. Det är nödvändigt med hänsyn till andra elevers trygghet och studie-ro

En avstängning måste kunna motiveras utifrån att det är nödvändigt för övriga elevers behov av trygghet och studie-ro. Det kan jämföras med kommunens beslut att permanent omplacera elever mot vårdnadshavarnas vilja, något som kan ske av samma skäl. Rektorn kan även besluta om en permanent omplacering om det krävs för att eleven eget behov av rätt stöd ska kunna uppfyllas.

3. Eleven erbjuds kompensation för missad undervisning

Den avstängda eleven ska erbjudas kompensation för den undervisning som han eller hon går miste om till följd av avstängningen. Innan rektorn beslutar om att stänga av en elev ska eleven och vårdnadshavarna få tillfälle att yttra sig. Beslutet om att helt eller delvis stänga av en elev gäller omedelbart om inte annat beslutas. Beslutet får bara gälla så länge att skolan hinner utreda vilka andra åtgärder som kan behövas. Avstängningen får aldrig vara längre än en vecka och man får inte

stänga av en elev fler än två gånger per kalenderhalvår. Rektorn kan inte delegera beslutet om avstängning till någon annan och hon eller han ska informera huvudmannen om beslutet. Om eleven är under 18 år ska även socialnämnden informeras. Den som beslutar om avstängning ska dokumentera det. Eleven och vårdnadshavarna kan överklaga beslutet om avstängning hos allmän förvaltningsdomstol. Eftersom det rör sig om en akut åtgärd gäller beslutet som regel omedelbart. I samband med överklagandet finns det därför möjlighet att begära inhibition, d.v.s. att avstängningen inte ska gälla omedelbart, utan först efter att ärendet avgjorts i förvaltningsrätten.

Avstängning från delar eller hela utbildningen i frivilliga skolformer

Gäller: gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning

Huvudman eller rektor får besluta om att stänga av en elev från hela eller delar av utbildningen när någon av de följande sex situationerna är uppfyllda:

1. eleven agerar på ett sådant sätt att andra elevers eller personals säkerhet bedöms vara hotad,

2. eleven med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid bedömningen av elevens måluppfyllelse och kunskaper,

3. eleven stör eller hindrar utbildningens bedrivande,

4. eleven utsätter någon annan elev eller av utbildningen berörd person för kränkande behandling,

5. eleven kan antas ha begått en brottslig handling inom skolans område, eller

6. elevens uppförande på annat sätt inverkar negativt på övriga elevers trygghet och studie-ro.

En förutsättning för avstängning är att syftet med andra åtgärder inte har uppnåtts. Huvudmannen eller rektorn får besluta om avstängningen ska börja gälla omedelbart.

En avstängning enligt ovan får inte pågå längre än två veckor under ett kalenderhalvår. Huvudmannen kan dock besluta att förlänga avstängningen om syftet med en kortare avstängningstid inte har uppnåtts eller om det av någon annan anledning bedöms som nödvändigt med hänsyn till elevens uppträdande. Ett beslut om avstängning får dock inte avse längre tid än återstoden av pågående kalenderhalvår och tre ytterligare kalenderhalvår.

Avstängning från viss utbildning med praktiska inslag

Gäller: gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning

Utöver vad som anges ovan får huvudmannen eller rektorn besluta att helt eller delvis stänga av en elev från en viss utbildning i gymnasieskolan eller vuxenutbildningen, om

1. det i utbildningen ingår praktik eller delar av utbildningen är arbetsplatsförlagd, och

2. det är uppenbart olämpligt att eleven deltar i den praktiska tjänstgöringen. Huvudmannen eller rektorn får besluta om avstängningen ska börja gälla omedelbart. Ett beslut om avstängning enligt ovan ska avse viss tid eller gälla utan tidsbegränsning. En avstängning får inte avse längre tid än två veckor.

Inhämtande av yttrande samt informations- och samrådsskyldighet vid avstängning i de frivilliga skolformerna

Gäller: gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning

Innan huvudman eller rektor beslutar om avstängning i de frivilliga skolformerna ska eleven och elevens vårdnadshavare få tillfälle att yttra sig. Rektorn ska informera huvudmannen när hon eller han har fattat ett beslut om avstängning inom de frivilliga skolformerna. Om eleven är under 18 år och den sammanlagda tiden för avstängning under ett kalenderhalvår inte överstiger två veckor ska socialnämnden informeras om beslutet. Om eleven är under 18 år ska samråd ske med socialnämnden innan ett beslut om avstängning i de frivilliga skolformerna som innebär att den sammanlagda tiden för avstängning under ett kalenderhalvår överstiger två veckor.