Tegelstenen?

 

             

Ja, nu får vi se om något “historie-oprövat” kommer fram då den motiverade kreatören framträder samtidigt som kreativiteten blomstrar!

“Tegelstenen” på 773 sidor, sammanfattad 2021, översatt till svenska 2022; "Början på allt", en ny historia om mänskligheten författad av två forskare som  sammanställt 10 års forskning under 2010-decenniet.

Kanske “inget nytt under solen”; början och slutsatsen varnar för att vi fortfarande tror på den idag vetenskapliga världshistorien och framställda "mänsklighetens utveckling". Det finns ingen objektiv belägg för någon vedertagen världshistoria. 

- Har börjat i slutet och i början av denna (kanske) intressanta bok. Försöker göra anteckningar efter hand. Är boken sammansatt på traditionellt sätt så händer det mest i mitten för att bibehålla spänningen?

 (Men här följer i.a.f. en resumé med en inblandning av upplevda erfarenheter, kopierade och ändrade artiklar om det goda i livet och ett försök att undvika det man en gång har lärt sig teoretiskt?)

Slutsats och Farväl till mänsklighetens historia, kapitel 12 och 1

 - Och redan innan jag hunnit sammanställa anteckningarna från läsningen hittar jag en förklaring på vetenskapens fundering “Vad skiljer oss från andra människoformer?”

 I notering nr 17 hittar jag en forskares förslag, att de flesta skadade däggdjur, förutom Homo Sapiens (och dess omsorgstagare), dör på grund av de inte får det stöd och den hjälp för att överleva. “De flesta djur med brutet lårben dör helt enkelt för att dess gelikar överger dem.”

 

 Vad är allmänt vedertagen vetenskaplig dokumentation?

 

             obevisad evolutionsteori

2023-06-04

 

Jo, men visst; den vidgar synfältet om frihetens betydelse. - att röra sig fritt, att förändra ställda direktiv och friheten att själv få definiera sina sociala relationer. Något vi kanske borde se fram emot…..

 

Upplysningens tid har bara ett par hundra år på nacken, industrialismen drygt hundra. På denna korta tid har vi visserligen lyckats formulera att det finns något som heter mänskliga rättigheter, men samtidigt är vår tid präglad av våld, hierarkier och klimatkollaps. Samtidigt verkar det finnas perioder av tusentals år där andra former av mänsklig organisering upprätthölls och fungerade. Vilken tid, vilka samhällen, är mest lyckade och framstående?

Här fanns politiska och sociala experiment där olika sätt att leva och organisera sig valts och valts bort. Där dominans och hierarkier är återkommande, centrala byggstenar, men också samarbete, nätverk, handel och revolt mot samma hierarkier.

 

Exempelvis finns det teorier på att jägare/samlar-samhällen ofta varit strikt hierarkiska, och att städer med många invånare har organiserats jämlikt och utan stark centralmakt.

Det finns till exempel jägare/samlar-samhällen som skapade städer utan att gå igenom jordbruksfasen. På andra ställen testades jordbruk under perioder, men sedan valdes det bort för fortsatt jagande och samlande. Det finns också exempel där man levde på ett sätt – med jordbruk, hierarkier – under en del av året för att sedan ha en mer nomad-liknande och kommunitär organisering under den andra halvan (kanske AI kan hjälpa oss att organisera oss).

 

Men visst, ibland blir det här lätt parodiskt. Här kan man beskriva ett feministiskt drömsamhälle, med lek och handel i centrum i stället för krig och dominans. Allt vi har, som bevis, är ruiner, bilder och föremål i överflöd. Resten får fantasin spekulera om….

 

Allvaret i vetenskapen kan bara bli bättre om förändringarna är realistiska och acceptera det som är omöjligt för tillfället. Och det viktigaste är att inse skillnaderna i dessa två påstående.

LAGOM och BALANSERAT

Morals and Ethic in pleasure

 

”Njutnings-vandel” (att njuta på ett lagligt sätt genom medicinering på ett hälsosamt sätt?). Det kan lätt misstolkas genom vårt arv i tanke, ord och handling. Kan det finnas något sätt att förverkliga tanken på en drog som är ogiftig, inte beroendeframkallande, utan negativ abstinens, billig och lätt tillgänglig på ett legalt sätt? Koffein och nikotin accepterar vi, till viss del, idag som legala droger och samhället försöker balansera det med varningstexter. Alkohol (missbruk) klassas idag som farligare drog än kokain och många andra ”dyra” narkotikum, ändå är det legalt.

Vi kan skapa ”adrenalin-kickar” i fantasin och medvetna handlingar, men det har alltid behövts någon form av påverkan (?). Hur kan vi få en attraktiv erfarenhet genom ett gott omdöme?

Njutning och Vandel

 Synonymer till njutning finns i förra anteckningen. Vandel kan stå för uppförande, handlingssätt, beteende, manér, görande, “handel och vandel” samt livsstil, levnadssätt och sätt att leva sitt liv.

Debatt i lokaltidningen

- Bra artikel Jonny, tänker bemöta dig spontant med mina livserfarenheter och de kunskaper  som engagerat mig. Någon eller några noteringar i månaden, beroende på engagemang.  Börjar med en kopia av din insändare i lokaltidningen - önskar du att artikeln inte publiceras här, meddela mig och den tages bort. Eller kanske du önskar dialog i ett annat forum?

Kopia av insändare i KB 30 november 2022 av Jonny Åkesson

Bäva månde våra skjutglada gangsters

Vi ska nu anställa flera poliser, förlänga straffen som i Danmark, bygga fler fängelser, göra det möjligt att avlyssna våra sociala medier, montera upp kameror som ska avslöja allt skumt, med mera.

Samhällsproblem • Publicerad i KB 2022-11-30. - Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Går det att skapa ett njutningsmedel som är billigt, ofarligt och icke beroendeframkallande, och få bort problem som droger för med sig i flera led?

Jag hoppas verkligen att vi kan få bukt med det utbredda maffialiknande parallellsamhället som sprider sig till snart alla våra orter i landet. Vi vill kunna känna oss trygga. Ingen vill bli skjuten. Men siktar våra politiker på rätt måltavla? Ska vi fundera i nya banor och pröva andra mål och metoder? Jag läste nyligen böckerna ”Familjen” av Johanna Bäckström Lerneby och ”Mitt ibland oss” av Evin Cetin och Jens Liljestrand. Två för mig omvälvande böcker. Pontus Almquist belyste gangster problematiken i sin ledare i Kb/NSk den 15/11, ”Behandla inte de gängkriminella som Frankensteins monster”. I Carina Bergfeldts program den 18/11 vittnade Roy Rizk ärligt och modigt om sitt tidigare liv som drogkurir.

Vad är det bakomliggande egentliga problemet? Jag frågar mig först vilka det är som utgör den ekonomiska lönsamma marknaden? Det är inte de neddrogade kraftlösa ungdomarna i rännstenen som ofta beskrivs som problemet. Roy berättade om de välmående party-missbrukarna som kommer ifrån den ekonomiska medel- och överklassen. Allt ifrån gymnasister till höga befattningshavare, företagsledare, akademiker, poliser, med mera! Representanter från den välbärgade delen av befolkningen.

”Om drogen är billig och lätt att skaffa skapar våra behov och lustar inte den kriminella, skumma och livsfarliga hanteringen vi ser idag.”

Kunde man tänka så här i stället?

Vi måste acceptera att människor (och djur) längtar efter njutningar av olika slag. Olika njutningsmedel har alltid funnits, ofta hämtade i naturen. De skapar brottsliga problem om de är svåråtkomliga och sociala/medicinska problem om de är beroendeframkallande. Låt oss acceptera njutningen och se lösningarna utifrån den! Det är okej att njuta!

Är alla njutningsmedel ett bekymmer i sig? Eller?

Konstruera en drog, rök eller pilla som är billig, ogiftig och inte beroendeframkallande. Sälj den lätt tillgänglig på ett kontrollerat sätt med liberala regler, kanske som vi hanterar alkoholen idag. Sälj den på bolaget! En sådan drog finns säkert idag. Jag är inte hemma i branschen så jag kan inte ge exempel.

Om drogen är billig och lätt att skaffa skapar våra behov och lustar inte den kriminella, skumma och livsfarliga hanteringen vi ser idag.

Eller måste det vara dyrt och spännande att njuta?

Jonny Åkesson