It's about SECURITY, my own, my family's and society's
common safekeeping. We are all society, and who should be able to feel safe in
daily life, in the family, in cultural contexts, at work and in leisure time -
yes, at any time.
Society is overrepresented by caring-taken women. And
for a more equivalent society, there should be a balance, because it is the
strength of mind and heart that applies in today's society. It helps little to
put money into the bottom socio-economic jumble; education and social education
are needed.
If the caring society, including the home, is an
invisible meritocracy, then patriarchy is visible and controls the rest all the
more! We have come a long way with balancing in Sweden. And we should be aware
of that when migrants think we are naive, gullible and gullible
"servants". Maybe it would be an idea to impartially examine how much
that statement is true (matriarchy is no better than patriarchy)?
BLOGG 2021-09 Svenska
ReplyDeleteAnteckningar på svenska den 4/9-21
Ord; girighet trygghet ansvar
TRYGGHET och ANSVAR
Det handlar om TRYGGHET, min egen, familjens och samhällets gemensamma trygghet. Samhället är vi alla, och som skall kunna kännas tryggt i det dagliga livet, i familjen, i kultursammanhang, i arbetet och på fritiden – ja, när som helst.
Samhället är överrepresenterat av omsorgstagande kvinnor. Och för ett jämställdare samhälle bör det ske en utjämning, eftersom det är styrkan i hjärna och hjärta som gäller i dagens samhälle. Det hjälper föga att ösa in pengar i den nedersta socioekonomiska grytan; där behövs utbildning och social fostran.
Om det omsorgstagande samhället, inklusive hemmet, är en osynlig meritokrati, så syns och styr patriarkatet det övriga desto mer! Vi har kommit väldigt långt med balanseringen i Sverige. Och det ska vi vara medvetna om när migranter tycker att vi är naiva, lättlurade och godtrogna ”svennar”. Det kan kanske vara en idé att opartiskt granska hur mycket det påståendet stämmer (matriarkatet är inte bättre än patriarkatet)?
1. Endast anteckningar på svenska den 4/9-21
Personligt-ledarskap, girighet och dygder
Kan det vara så att välfärdssverige har en lite falsk självbild? Döljer samhället ensamheten och oron med generösa aktiviteter och bidrag? Där finns andra aktörer som har kraft att göra en del myndigheters jobb om vi bara vågade tro på dem.
Personligt ansvar för politiker och chefer inom förvaltningen när det gäller hanteringen av skattemedel.
Mindre skattefinansierade utgifter och bättre prioriteringar genom en digital medborgare-förfrågan.
Kärnverksamheter som försvar, polis, skola, vård och omsorg måste prioriteras när skattemedel ska fördelas till olika områden och varje krona måste nyttjas så att nyttan för allmänheten maximeras.
Saneringen av offentliga utgifter på såväl kommunal, regional som nationell nivå.
Genomtänkta och välgrundade beslut i nämnder och myndigheter genom samarbete med controllers.
Starta en utvärdering av skattefinansierade myndigheter och regionala avdelningar – upptäck att ett flertal bör finansieras med helt andra medel än medborgarnas skattepengar. Ett exempel kunde vara aktiebolag med begränsat vinsttak för investerare, där vinsten går just till just dessa medel.
Inte en skattekrona till ska gå till projekt som medborgarna inte efterfrågar. Inför enkla digitala ”folkröstnings-enkäter”!
2. Endast anteckningar på svenska den 4/9-21
ReplyDeleteUtbildning och integration av invandrare (både första, andra och tredje generationen), immigranter och flyktingar: Lagar, regler och värderingar med efterföljande kunskapsanalys……..
Analysera ”ekonomisk flykting” som gärna tar emot generösa aktiviteter och bidrag (utan motprestation till samhället): Personligheterna kan oftast vara t.ex. girighet omfattande avundsjuka på generösa och givmilda medmänniskor, sniken. Vinningslysten, roffande och hagalen…… egofixerad.
Om girighet, falskhet, trångsynthet, hat, främlingsfientlighet, hänsynslöshet och översitteri:
Dagens ”högmod” känns igen i form av karriärklättring, storhetsvansinne, status-uppdateringar på Facebook, och i sin mest extrema form av fascism och nationalism.
Ha-begäret framkallar avund och skamkänslor; vi blir benägna att tävla för att nå toppen och bli duktigare än andra. Det anonyma näthatet ger oss en acceptans att missunna och smutskasta människor; statusjakten finner inga gränser (den förstärker vår syn på oss själva som lyckade eller misslyckade)! Det har, för vissa, blivit till en dygd att ha flotta prylar.
– Det finns människor som lever för att hjälpa andra och blir lyckliga av att göra gott. Men det finns också människor som lever för makt och ära för sin egen vinning skull; balansen och kontrollen!
Vrede i lagom dos genererar energi och förändring. Att med ilska reagera mot orättvisor kan ha ett gott syfte och att ärligt visa sina känslor, bara det inte blir okontrollerat, ses det som positivt.
Men vad om generositet, ärlighet, tålamod, tolerans, lojalitet, medkänsla och vishet? Men även egenskaper som självförtroende, mod, arbetsamhet, hänsynsfullhet, måttlighet, pålitlighet, vänlighet och hövlighet?
Var finns denna utbildning i praktisk och teoretisk handling?!
Afghanernas kamp måste i slutändan bli deras egen. Bara afghanerna kan avgöra vilken typ av styre landet ska ha. 20 år har visat att flertalet inte är motiverade att ändra på det.
Den reguljära afghanska armén, ANA, är som beskrivits i media allvarligt bristande, men det finns många sätt att föra kampen. Att vapen finns i överflöd och frikårer och miliser kan hjälpa till att stävja det stundande fiaskot är helt feltänkt i en demokrati!
Nu befinner sig tusentals vapenföra framtidssträvande unga afghanska människor här i Sverige. Gör dessa människor medvetna om svårigheterna med att implementera ett demokratiskt fungerande styre i Afghanistan, och utbilda dessa!
Liksom missionärerna hade målsättningen att förändra människor till det bättre, en gång i tiden, måste ju den globala målsättningen vara dygderna framför dödssynderna!
3. Endast anteckningar på svenska den 4/9-21
ReplyDeleteKurserna i samhällsorientering i dag är undermåliga! Det krävs djupare kontakter, obligatorium och vässare innehål. Och det berör inte bara de omkring 6500 icke-europeiska migranterna, utan många andra-generationens invandrare som är i större behov av intregration.
Många immigranter kommer från kulturer med mekanisk solidaritet, en auktoritär styrning med yttre kontroll. Ungdomar uppfostras till fasta regler för uppförande vilka är kopplade till ålder, kön och social ställning. Reglerna upprätthålls med sanktioner. Utrymmet för att forma sitt liv efter egna önskemål och vilja är begränsat. Allt som anses avvikande bestraffas. I denna uppfostran lär man sig inte att göra egna ställningstaganden, lita till sitt omdöme eller utveckla inifrån-styrning. Man lär sig lyda. Inom utbildningen i dess kulturer har man samlingskoden. Den går ut på strikt tidsindelning, lärarauktoritet, strikt ämnesseparation och prov med givna svar – och alltså inte något slags kreativa och problemlösande uppgifter utan inpluggning av text. Kunskap betraktas som återgivande av text.
Problemet vid integrationen är förståelse för vad som förväntas av dem. De har ingen vana vid att självständigt utforma sitt arbete. De finner brist på order och klarhet. Samma är det inom utövandet av religionen.
Motsatsen, som vi praktiserar i Sverige är organisk solidaritet och integrationskoden inom utbildningen; ”ini-frånstyrning” som fokuserar på självdisciplin och att utveckla ett eget omdöme. Toleransen är hög för olikheter i livsstil, smak och intressen. Man uppfostars till självförverkligande. I de olika kulturerna råder olika ekonomiska, politiska och sociala utvecklingsnivåer. I
Sverige råder utpräglad organisk solidaritet. I Mellanöstern råder mekanisk solidaritet.